Lager- och logistikbyggnader innebär särskilda utmaningar när det gäller radonhantering. Deras storlek och konstruktion gör det svårt att skapa en helt tät struktur. Många byggs med flera mindre betongplattor som gjuts i omgångar, och fyllnadsmaterialet under plattorna består ofta av stora volymer stenmaterial som krossats på plats, något som kan bidra till höga radonhalter under grunden.
"Man har ofta dålig koll på inläckage av markradon via genomföringar i bottenplattan, elementfogar vid ytterväggar, dilationsfogar i betongplattan och eftersom radonhalten under plattan ofta är hög skapar det problem", säger Dag Sedin, sakkunnig inom radon. Han betonar att problemen i dessa lokaler ofta upptäcks för sent, vilket kan medföra både kostsamma och tidskrävande åtgärder.
Efterfrågan på lager- och logistikbyggnader har ökat kraftigt i Sverige. Under 2024 färdigställdes cirka 1,39 miljoner kvadratmeter logistikyta – en ökning med nästan 4 procent jämfört med föregående år. Trots detta saknas det alltför ofta en plan för radonhantering i byggprocessen, vilket kan få stora konsekvenser längre fram.
Ventilation och radon – en svår balansgång
Ett vanligt problem i dessa byggnader är att ventilationssystemen skapar ett undertryck på 20–30 procent, vilket suger upp radon från marken. Att stänga av ventilationen på natten gör i praktiken ingen skillnad för radonhalterna.
Att åtgärda förhöjda nivåer i efterhand är ofta både dyrt och tidskrävande. Övertrycksventilation, där kall luft blåses in för att motverka undertrycket, kan vara en lösning men innebär höga driftskostnader. Ett FTX-system för en byggnad på 5 000 kvadratmeter kan kosta mellan 1 och 2 miljoner kronor.
"Som så ofta är det både enklare och mer kostnadseffektivt att göra rätt från början", fortsätter Dag Sedin. Han menar att det bästa är att redan i byggfasen förbereda möjligheten att hantera inläckande markradon, exempelvis genom att i förhand installerat radonslang under bottenplattan för inkoppling av radonsug om radonhalten i lokalen blir för hög.
Förebyggande åtgärder sparar tid och pengar
Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter är arbetsgivare skyldiga att mäta radonhalten i sina lokaler. Detta kan vara särskilt utmanande i lager- och logistikbyggnader där stora portar ofta står öppna och ventilationsförhållandena varierar.
I vissa fall har byggprojekt försenats med upp till ett halvår på grund av radonfrågan, eftersom mätvärdena måste ligga under gränsvärdet på 200 Bq/m³ innan lokalerna kan tas i bruk. För företagen innebär detta både ekonomiska och logistiska utmaningar.
Genom att inkludera radonhantering redan i planeringsstadiet kan dyra åtgärder i efterhand undvikas. Att kombinera tätning med möjlighet att installera radonsug skapar en mer hållbar lösning och en tryggare arbetsmiljö för de anställda.
Källa:
